Tell me more, tell me more...
Jag och älskling Linnsan snackade om otrohet ch nyfikenhet idag...
Något som är rätt skadat är att man skulle vilja veta allt. Jag menar, är ens pojkvän otrogen så skulle jag vilja vet vem det var, hur hon såg ut (gärna ett kort på bruden), hur hon var i sängen, var hon bra osv osv.
Det vill nog de flesta...
Har jag fel?!
Det är ganska sjukt. Det bästa för en själv skulle varit att inte veta något om tjejen. Bilden av henne skulle liksom sitta fast i hjärnan....
Kanske är det bara för att jag själv är så sjukt nyfiken... eller är det för att det ligger i ens natur att man vill ha ett konkret svar?
I regel vill man veta det mesta om det mesta.
Det är bra att vara nyfiken....
MEN
Frågan är, när går nyfikenheten över till vetgirighet?
Give me an answer!
//Hanna
